Svenska fondsparare beskrivs ofta som världens bästa, men det finns både likheter och skillnader mellan de nordiska ländernas tankar gällande riskvilja, fondsparande och avkastning på marknaden.
Svenska fondsparare beskrivs ofta som världens bästa, och med rätta i min mening. Genom att en så stor andel av den svenska befolkningen har ett privat fondsparande har många fått se sitt sparkapital öka i värde, vilket förhoppningsvis bidragit till en större finansiell trygghet. Genom en sund konkurrens, med flera olika aktörer och en mängd olika fonder, är fondmarknaden lättillgänglig med ett utbud som passar de allra flesta.
På senare år har nya plattformar tagit sig in på marknaden, och jag tror vi kommer få se mer av detta framöver. Den fondmarknad vi har idag kommer sannolikt inte vara densamma vi ser om tio år. Hur digitaliseringen och nya regelverk kommer omforma marknaden ska bli spännande att följa.
Men hur ser fondmarknaden ut i vårt norska och finska grannland egentligen? Vilka likheter och/eller skillnader finns, och varför beskrivs just svenskar som de bästa i världen när det kommer till fondsparande?
6 likheter och skillnader mellan svenska, norska och finska fondsparare
- Riksviljan är hög bland svenskar och norrmän. Både svenska och norska fondsparare är risktagande, och majoriteten av fondförmögenheten ligger i aktiefonder. Det sticker ut i ett europeiskt perspektiv där fondsparare generellt sett tar en lägre risk och sparar mer i räntefonder än vad svenskar och norrmän gör. Finska fondsparare är mer lika övriga européer och har en högre andel sparat i räntefonder än svenskar och norrmän.
- Vi har en home-bias. Trots att både svenska, norska och finska fondsparare har hakat på trenden med globalfonder, där en majoritet av fondförmögenheten ligger placerad inom aktiefonder, så går det att se att vi har en home-bias. Efter den populära globalfondskategorin så väljer svenska sparare Sverigefonder, norska sparare väljer Norgefonder finska sparare Finlandfonder.
- Vi lockas av indexfonder. 27% är investerat i indexfonder i Norge, jämfört med 15% år 2015. I Sverige går det att se samma trend, där förmögenheten i indexfonder har växt från 8% 2012 till 22% i slutet på 2023. Finland ligger betydligt efter i denna trend, med endast 12% av kapitalet i indexfonder 2024.
- Färre norrmän och finnar sparar i fonder. I Sverige sparar 70% privat i fonder, medan samma siffra i Norge och Finland är 48% respektive 36%. Med skattegynnade fonder som lanserades 1978 och Allemansspar 1984 blev fondsparandet en folkrörelse i Sverige. Det är tydligt att skatteincitament kan agera som en viktig katalysator, något som också går att se i USA och de enorma inflödena till skatteeffektiva ETF:er.
- Svenska börsen har utvecklats bättre än både den norska och finska de senaste tio åren: Morningstar Sweden har gett en årlig avkastning på 10% medan Morningstar Norway har avkastat 6,6% per år och Morningstar Finland 8,2%, räknat i svenska kronor.
- Det finns betydligt fler fondbolag i Sverige, 82 olika fondbolag jämfört med 26 i Norge och 32 i Finland. Antalet fonder skiljer sig också dramatiskt, det finns mer än dubbelt så många svenskregistrerade fonder än norskregistrerade fonder. Trots det stora utbudet av fonder och fondbolag har de två största fondbolagen i respektive marknad en stark dominans och förvaltar 48% av kapitalet i Norge och 58% i Sverige och Finland.
