Hållbarhetsrapportering (CSRD/Corporate Sustainability Reporting Directive) finns inte för att företag ska fylla i checklistor, utan för att företag ska kunna förstå sin klimatpåverkan och därefter reducera den. Men det kräver att de först kan beräkna den. Att det, som oftast är fallet idag, saknas data eller att data inte är lättillgänglig gör beräkningarna till en utmaning, vilket skapar onödiga hinder i ett viktigt arbete.
En uppmaning till fondbolagen att enkelt beräkna sin värdekedja enligt GreenHouse Gas Protocol Scope 3
Uppmaningen här syftar inte till att hjälpa fondbolagen med deras egen regelverksefterlevnad, utan till att bolagen ska hjälpa sina kunder, som behöver få investeringar presenterade i tCO2e/MSEK, från till exempel sina tjänstepensionsleverantörer. Kunderna behöver detta tal för att kunna göra sin del i klimatomställningen och på ett enkelt sätt beräkna sin värdekedja enligt Greenhouse Gas Protocol Scope 3 – antingen för att de måste, eller för att de helt enkelt vill ha koll på sin klimatpåverkan.
Den senaste klimatrapporten från FN indikerar tydligt vart världens klimat är på väg. För att motverka temperaturökningar är det en viktig åtgärd att kunna beräkna klimatpåverkan. EU har tagit fram lagstiftningspaketet Fit for 55, som ska leda till att EU-länderna minskar utsläppen med minst 55 procent till 2030. En viktig del för att uppnå Fit for 55 är EU-direktivet CSRD, som nu rullas ut över hela Europa, är att alla stora bolag kommer att påverkas direkt av CSRD. De svenska pensionsbolagen omfattas redan av förordningar och ramverk såsom SFDR och taxonomin, och många kommer nu även att omfattas av CSRD.
Få bolag kommer att komma undan i längden vilket gör behovet av tillgång till data än mer viktigt
När CSRD rullas ut kommer både de bolag som omfattas av direktivet och de bolag som ingår i deras värdekedja att behöva få koll på sin klimatpåverkan. Det innebär i praktiken att få bolag kommer att kunna undvika detta i längden, vilket gör behovet av tillgång till data ännu viktigare.
En del av värdekedjan som ett företag behöver redogöra för i termer av CO2e är företagets pensionsavsättningar. För att kunna göra detta måste information från pensionsbolagen finnas tillgänglig för beräkning.
Det koldioxidmått som ofta finns tillgängligt från pensionsbolagen är något av måtten från Task Force on Climate Related Financial Disclosures (TCFD) såsom exempelvis koldioxidintensitet, det vill säga utsläppt koldioxid i ton per miljon euro i intäkter. Med koldioxidintensitet kan utsläppen från bolag av olika storlek jämföras. Det är bra och viktigt ur många perspektiv. Utmaningen med koldioxidintensitet som underlag för beräkning av klimatpåverkan är att:
- Den som jämför har god förståelse av talens värde
- Det är ett krävande mått att använda för beräkning av CO2e, eftersom det kräver ytterligare tillförlitlig data såsom intäkter för beräkningsperioden, växelkurs med mera, vilket vanliga företag sällan har tillgång till
Så löser vi problemet genom mer transparens i redovisningen av CO2e
TCFD har även måttet relativt koldioxidavtryck, dvs portföljens totala utsläpp av växthusgaser i scope 1 och scope 2, direkt hänförliga till investeraren genom dess ägarandel i företagens totala marknadsvärde (emissionsexponering), per investerad miljon EUR. Den mäts i tCO2e/investerade miljoner euro. Problemet med växelkurs kvarstår dock här men det är ett steg bättre än koldioxidintensitet. För att alla svenska företag som har tjänstepension ska kunna beräkna CO2e på ett enkelt sätt, uppmanar jag alla i branschen att redovisa investeringarna på följande sätt:
[ tCO2e/investerat MSEK ]
tCO2e/investerat MSEK visar hur mycket växthusgaser per investerad krona ett pensionsval orsakar. Det är enkelt att beräkna och kräver endast data på den egna investeringen. Till de bolag som redan redovisar tCO2e/MSEK, antingen på begäran, i rapporter eller på hemsidan, ger vi en extra eloge.